Det måste hända något när man äter en pralin. Smakerna måste ha olika effekter, det ska vara olika skikt som smakar på olika ställen i munnen. Eller vid olika tidpunkter. Om man sedan dricker något till pralinen som kompletterar och lyfter smakerna, så blir det en fantastisk smaksensation. Det är Jenny Roshage, konditor och stolt vinnare av titeln Årets Pralin 2011, helt bestämd över.

Jenny har länge fascinerats av smaker. Hon hittar och inspireras av smakkombinationer överallt. Inspirationen till vinnarpralinen, en vacker och ljuvlig bit med smak av hjortron och brynt smörkräm, fick hon från en förrätt med havskräftor och brynt smör. 
- Det är så mycket i pralinvärlden som smakar likadant. När jag skulle vara med och tävla smakade jag mig igenom Stockholms hela pralinsortiment, gick runt och köpte en av varje, och provade alla. Jag blev inte så imponerad. Det finns ett standardsortiment av smaker som alla har sin variant av. Jag gillar att experimentera med oväntade smakkombinationer, och att hitta drycker som lyfter dessa smaker, berättar hon.

När Jenny skapade sin tävlingspralin var målet att sticka ut, till såväl utseende som smak.
- Brynt smör är ju förföriskt gott med sin kombination av nötighet och smörkola. Detta ihop med choklad blir ett fyrverkeri av smaker, och eftersmaken gör att man bara vill ha mer! Eftersom jag gärna vill skapa kontraster lade jag även till hjortroncrèmen, som fungerar som en kompletterande syra. Att spraya en vit bakgrund med en profil på var ett sätt att få pralinen att bryta gängse pralinformer och bli något extra.

När vi ber Jenny att välja en dryck som passar bra till vinnarpralinen, handlar det för henne om att fånga upp såväl den fina, nötiga smaken av det brynta smöret som hjortronen. Jenny har därför valt ett portugisiskt dessertvin, Moscatel de Setúbal med en söt, knäckig crème caramel-smak, som tar väl hand om de smöriga och nötiga tonerna i pralinen. Vinet är samtidigt friskt med inslag av torkade aprikoser och dadlar, vilket lyfter hjortronsmaken.
- Till en pralin som den här passar det bra med ett stilla vin så att smakerna kommer till sin rätt. Det är få viner som klarar av den här nötigheten, men det gör det här«, säger Jenny. Och trots att det nästan bär emot att bita sönder den vackra profilen på pralinen så provar vi, och flyger iväg bland de många och väl avvägda smakerna. Med praliner och vin som detta behövs ingen dessert!

Jenny har gjort ytterligare tre praliner till oss den här dagen, och valt ut lä​mpliga drycker till. Se recepten nedan.

Chèvreganache med äpple
Jag älskar ost! Detta i kombination med att jag alltid försöker göra det oväntade är grunden till den här pralinen. Här finns både syra från osten och sötma från äpplet, och tillsammans med chokladen skapas även en kolaton som är underbar. Till chèvrepralinen passar det fantastiskt med en söt champagne. Jag har valt Louis Roederer Carte Blanche. Den är söt och fruktig med inslag av choklad, gula frukter och grädde. Bubblorna och syran i champagnen rensar upp och framhäver pralinens smaker jättefint.

Pumpakola
Här har jag, precis som i vinnarpralinen, inte bara fokuserat på insidan och smakerna, utan även på hur pralinen ser ut. Jag har lekt lite med Halloweentraditionen att skära hål i pumpan och gjort ett litet ›titthål‹, där jag placerat ett karamelliserat pumpafrö. Under det finns fyllningen gömd. Syrligheten i den karamelliserade pumpacrèmen, som också har ett inslag av apelsin, plockas upp på ett bra sätt av ett tokajervin som heter St Stephan’s Crown Tokaji Aszú. Det domineras av smaker som honung, brända mandlar och russin, men har också en knäckig ton som möter kolan i pralinen fint.

Currypralin
Min mamma fick prova den här pralinen och jag bad henne berätta vad den smakade. Hon kunde inte sätta fingret på kryddan hon så tydligt kände förrän jag talade om att det var curry. En så oväntad krydda hade hon ju inte väntat sig. Curry är en av mina favoritkryddor, som innehåller många smaker i sig. Här gäller det att framhäva dem med olika medel. Hemligheten ligger i att hitta balansen och skapa den där wow-känslan – det får ju inte bli Hawaiipizza! Jag har brutit av den med kokosmjölk och lime. Kryddigheten framhävs av ett fint balanserat öl som heter Young’s Double Chocolate Stout. Ölet är fylligt och fullt av smaker av choklad, kaffe och läder. Ett annat alternativ är Slottskällans Imperial Stout, ett mycket intressant, fylligt svenskt öl med smak av mörk sirap och bränd malt samt en ton av apelsinchoklad som gör att pralinen lyfter ännu en smakdimension!

 

 

Reportaget kommer från magasinet BAKA. Följ gärna BAKA på Facebook!